Planprocessen

Kommunen planlägger användningen av mark och vatten genom detaljplaner och områdesbestämmelser. I Ekerö kommun initierar och hanterar Kommunstyrelsen den översiktliga planeringen och större detaljplaner. Medan Byggnadsnämnden utarbetar och hanterar mindre detaljplaner, detaljplaner med enkelt planförfarande samt områdesbestämmelser. Stadsarkitektkontoret handlägger alla detaljplaner på uppdrag från Kommunstyrelsen eller Byggnadsnämnden.

Genvägar

Ny plan- och bygglag

Planbesked

Normalt och enkelt planförfarande

Program

Samråd

Utställning/Granskning

Antagande

Överklagan

Laga kraft

Fastighetsbildning och bygglov

Genomförandetid 

Ny plan- och bygglag

Från den 2 maj 2011 gäller en ny plan- och bygglag (PBL 2010:900) i Sverige som ersätter tidigare plan- och bygglag (PBL 1987:10).
Beslut om uppdrag för detaljplan som tagits efter den 2 maj 2011 hanteras med nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900).
Beslut om uppdrag för detaljplan som tagits före den 2 maj 2011 hanteras med gamla plan- och bygglagen (PBL 1987:10).
Detta innebär därmed att båda lagarna kommer att verka parallellt under en övergångsperiod. Upp >

Planbesked

I och med nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900) har begreppet planbesked införts. Begäran om planbesked lämnas in av den som avser genomföra en åtgärd som förutsätter att en ny detaljplan tas fram eller att en befintlig detaljplan ändras eller upphävs. Begäran om planbesked kan även omfatta ändring eller upphävande av områdesbestämmelser. Genom planbesked får du veta om kommunen avser att inleda en planläggning eller inte. Ekerö kommun tar ut avgift för planbesked enligt gällande taxa. Ett planbesked kan inte överklagas. Läs mer om Planbesked. Upp >

Normalt och enkelt planförfarande

När en detaljplan ska utarbetas sker processen antingen enligt normalt eller enkelt förfarande. Vid normalt planförfarande ingår i regel alla de moment som beskrivs nedan. Gäller detaljplanen förslag som har mindre betydelse, överensstämmer med Ekerö kommuns översiktsplan och saknar intresse för allmänheten kan planen hanteras enligt det som kallas enkelt planförfarande. Vid enkelt planförfarande utelämnas program- och utställningsskedet. Istället upprättas detaljplaneförslaget direkt och samråd genomförs. Om detaljplaneförslaget ändras efter samråd underrättas berörda sakägare innan planen antas. Upp >

Planprocessen vid normalt planförfarand

Normalt planförfarande

Planprocessen vid enkelt planförfarande

Enkelt planförfarande

Program

Det finns inte något absolut krav på att ett program ska tas fram utan det är kommunen själv som avgör om det behövs. Ett planprogram behövs när initiativet är av större betydelse och omfattning eller när detaljplanen inte har stöd i kommunens översiktsplan. Syftet med ett program är att i ett tidigt skede ge berörda parter möjlighet till insyn och påverkan. När ett program utarbetas ska ett samråd genomgöras och ett samrådsmöte hålls med berörda fastighetsägare och boende. Programmet sänds även på remiss till myndigheter, kommunala förvaltningar och intresseorganisationer. Upp >

Samråd

När förslaget till detaljplan tas fram ska kommunen samråda med olika intressenter. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget samt garantera insyn och ge möjlighet till påverkan. Samrådet ska ske oavsett om det är ett nytt förslag som handläggs eller om förslaget är en förändring eller ett upphävande av en äldre detaljplan. Kommunen skickar ut planförslaget till myndigheter, sakägare och andra berörda parter som skriftligen får lämna synpunkter till kommunen.

Ekerö kommun annonserar om plansamråd i Dagens Nyheter. Planförslaget går även att hitta på biblioteket i Tappström (ibland även på biblioteket i Stenhamra), i kommunhuset och på kommunens hemsida. Efter samrådet kan planförslaget ändras. Upp >

Utställning/Granskning

Efter samrådet justeras och kompletteras planförslaget om det behövs. Det slutliga planförslaget ställs ut under minst tre veckor i Ekerö kommuns kommunhus, på kommunens hemsida och på biblioteket i Tappström. Utställningen annonseras även i dagspressen. Under utställningstiden är det återigen möjligt att skicka skriftliga synpunkter på planförslaget till kommunen. För de detaljplaner som handläggs enligt nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900) benämns detta skede för granskning.

Efter utställningen upprättar kommunen ett utlåtande som redovisar de synpunkter som kommit in under utställningen och kommunens förslag med anledning av dem. Här anges också de sakägare som lämnat skriftliga synpunkter senast under utställningen och som inte blivit tillgodosedda. Om planförslaget ändras väsentligt efter utställning ska planförslaget ställas ut på nytt. Upp >

Antagande

Det är kommunens, högsta beslutande organ, Kommunfullmäktige, som ska anta detaljplaner. Kommunfullmäktige kan dock i vissa fall delegera beslutsrätten till Kommunstyrelsen eller Byggnadsnämnden. Det kan ske för planer som inte är av principiell betydelse eller i övrigt inte är av större vikt, det vill säga sådana planer och framförallt ändringar av planer som är av rutinkaraktär eller av mindre intresse från allmän synpunkt. Det gäller bland annat planer som kan handläggas med enkelt planförfarande. Upp >

Överklagan

Det är bara den som senast under utställningstiden skriftligen framfört synpunkter som inte tillgodosetts som får överklaga detaljplan. Den antagna detaljplanen kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Läs mer om Överklagan. Upp >

Laga kraft

Planförslag vinner laga kraft efter att planen antagits och ingen ytterligare överklagan hindrar förlaget. Efter att ett planförslag antas i kommunen vinner den laga kraft 3 veckor efter att det justerade protokollet har tillkännagivits, såvida ingen överklagar planen. Upp >

Fastighetsbildning och bygglov 

Efter att planen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning och bygglov i enlighet med planen ske. Läs om Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor. Upp >

Genomförandetid

När en ny detaljplan antas ges den även en genomförandetid. Genomförandetiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, den får dock inte vara kortare än fem år eller längre än femton år. Genomförandetiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen. När genomförandetiden har gått ut kan kommunen utan krav på ersättning för borttagna byggrätter etc. åter besluta om markanvändning m.m. i en ny detaljplan. Upp >