Historia

Få platser i Sverige har en sådan spännande och lång historia som Ekerö kommun. Här har avgörande kapitel i Sveriges historia skrivits under mer än tusen

Mellan vikingatid och svenskt 1700-tal, det vill säga mellan vikingatidens Birka-Hovgården och 1700-talets Drottningholm, finns ett kulturlandskap som kan berätta om viktiga och märkliga händelser, platser och människor.

Under de senaste århundradena, från Gustav III:s dagar fram till i dag, formades vår plats på jorden till vad den är i dag. Från att ha varit indelat i ett flertal socknar och senare kommuner föddes dagens Ekerö kommun 1971. Det var när den senaste kommunsammanslagningen genomfördes och dåvarande Färingsö kommun och Ekerö kommun slogs samman.

Ekerö- Mälaröarna
Ekerö kommun är en övärld, där de största öarna är Lovö, Ekerö, Helgö, Munsö, Adelsö, Björkö och Färingsö. Eftersom vattenvägarna förr i tiden var det som band samman platser och människor hade dessa öar i östra Mälaren under lång tid en strategisk ställning.

Buddha på Helgö
När Riksantikvarieämbetet i mitten av 1950-talet grävde ut delar av den så kallade Helgöboplatsen på Helgö fann man spår av husgrunder från 200-talet. Detta område visade sig ha haft en stor betydelse för handel och hantverk under flera hundra år. Man har bland annat funnit en liten indisk buddhafigur från 500-talet och en irländsk biskopskräkla från 700-talet, förutom många små och utsökt formade guldbleck.
Här tycks alltså någon form av internationell kontakt ha ägt rum, redan för cirka 1 500 år sedan!

Birka-Hovgården
När Birka anlades på Björkö på mitten av 700-talet blev det början till vikingatidens omfattande internationella verksamhet. Birka och Hovgården kom att få mycket stor betydelse i ett Sverige som på den tiden var långt i från ett sammanhållet rike. Kungen styrde handeln på Birka från sin gård på Hovgården under cirka två århundraden innan Birka förlorade i betydelse och Sigtuna tog över.

Även om Birka "försvann" vistades kungen och de styrande på Hovgården här långt in i medeltiden. Alsnöhus byggdes upp och är nog mest känt för att det var här kung Magnus Ladulås höll en herredag år 1280. Det var under denna dag som adeln inrättades samtidigt som förbudet mot våldgästning av bönderna infördes. Ett flertal herredagar ägde också rum på Gällstaö under medeltiden. FN-organet Unesco utsåg 1993 Birka och Hovgården till ett världsarv.

Kungliga jordägare
Många kungliga, kyrkliga och adliga personer var under medeltiden intresserade av de öar som i dag är Ekerö kommun. Många var släkt med varandra och ägde och brukade jord på öarna. Genom arv, byten, försäljningar och också indragning till kronan förändrades bilden.

Medeltiden gick över till den nyare tiden och 1500-talets starka kungamakt kom att dominera det svenska riket genom Gustav Vasa. Då lades också grunden för de kommande århundradenas samhällsstruktur.

Medeltidskyrkorna
I dagens Ekerö kommun finns åtta 1100-talskyrkor, som alla har sin plats i historien och som sätter fantasin i rörelse. Några är delvis ombyggda men 1100-talskaraktären finns kvar. De ligger alla väl synliga i landskapet och är därmed en ovärderliga del av landskapsbilden och bilden av kommunen. Kyrkorna är Lovö kyrka, Skå kyrka, Hilleshögs kyrka, Sånga kyrka, Färentuna kyrka, Ekerö kyrka, Munsö kyrka och Adelsö kyrka.

Kungar och godsägare formade öarna
Det nuvarande Färingsö kom tidigt att bli platsen för kungliga ägor. Den mest kända platsen är Svartsjö med dagens Svartsjö slott. Denna byggnad är en rokokobyggnad från 1700-talet. Redan i mitten av 1300-talet blev Svartsjö ett kungligt slott. När Gustav Vasa lät bygga det imponerande stenslottet kom Svartsjö att bli en betydande del i Gustav Vasas rike.

Slottet brann ned i slutet av 1600-talet och ersattes senare av 1700-talets lust- och jaktslott. Under 1800-talet förföll slottet och blev strax före sekelskiftet 1900 fängelse. Det var först på 1960-talet som den verksamheten avvecklades. I dag är Svartsjö slott restaurerat och går en ny tid till mötes.

I och med den starka kunglig dominansen på Färingsö kom det inte att uppstå några större herrgårdar där. Det blev de många torpen som gav Färingsö sin karaktär. På Ekerö kom istället de många herrgårdarna och bruket av jorden att dominera landskapet. Ekebyhov, Skytteholm, Stafsund, Rastaborg och Kersö är några av de namnrika godsen på Ekerö.

Drottningholm
Drottningholms slott ligger vackert vid inkörsporten till kommunen; man ser det redan när man kommer nedför Nockebybron. Grunden lades redan av Gustav Vasa när han på 1550-talet bildade Torvesunds kungsgård.

På 1570-talet lät Johan III bygga det stenslott som knappt hundra år senare skulle falla offer för lågorna. Strax efter branden i början på 1660-talet började det nuvarande slottet att byggas.

Namnet Drottningholm fick slottet efter kungens gemål, drottning Katarina Jagellonica. Drottningholms slottsmiljö, med slottet, Kina slott, slottsteatern och parken, blev det första världsarvet i Ekerö kommun 1991.

Stockholms trädgård
Genom sin landsbygdskaraktär - och närhet till storstaden Stockholm - kom trädgårds- och jordbruksnäringarna tidigt att bli en väsentlig del av näringslivet. Mälaröarna blev snart en stor leverantör av grönsaker och jordbruksprodukter till Stockholm med omnejd och kom tidigt att kallas för Stockholm trädgård.

Delvis är Ekerö kommun fortfarande en relativt stor leverantör av grönsaker, frukter, blommor och jordbruksprodukter.

En näringsgren som ökar är besöksnäringen, vilket inte är så konstigt med den natur, den kulturhistoria och den livaktiga kultur som finns här i dag. Det är inte för inte som kommunen också kallas för Kulturens övärld.