2019-03-13 Omsorg och hjälp | Uppleva och göra | Öar utan gränser

Minnesanteckningar från nätverksmöte med Öar utan gränser den 4 mars

På det senaste nätverksmötet med Öar utan gränser deltog 25 personer som på olika sätt engagerar sig för att människor ska mötas och för att de som är nya på Mälaröarna ska bli väl mottagna. Här nedan kan du ta del av vad som avhandlades på mötet.

 

Genomgång av läget

Vi gick igenom situationen för människor på flykt i världen, Europa, Sverige och på Mälaröarna. Uppgifterna nedan är hämtade från statistik från UNHCR, Migrationsverket och vår integrationsenhet vid socialkontoret:

https://sverigeforunhcr.se/blogg/68-miljoner-pa-flykt-2017

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

Det finns just nu 68,5 miljoner människor på flykt i världen, alltså närmare sju gånger Sveriges befolkning. Bland dessa räknas:

  • 25,4 miljoner människor som flytt till ett annat land.
    • 40,0 miljoner internflyktingar.
    • 3,1 miljoner asylsökande.
    • 52% barn

Antalet är totalt sett det högsta någonsin och mer än en fördubbling på 20 år. 1997 fanns det 33,9 miljoner människor på flykt i världen.

UNHCR beräknar att 16,2 miljoner människor försattes på flykt från under 2017. 11,8 miljoner av dessa är internflyktingar och 4,4 miljoner har flytt till ett annat land än sitt hemland. Samtidigt återvände knappt 5 miljoner människor till sitt ursprungsland eller till sitt ursprungsområde inom det egna landet. Här räknas 4,2 miljoner internflyktingar och 670 000 flyktingar.

 

Ursprungsländer:

Mer än 2/3 av världens flyktingar (eller 68%) kommer från fem länder:

Syrien: 6.3 million människor

Afganistan: 2.6 million människor

Syd-Sudan: 2.4 million människor

Myanmar: 1.2 million människor

Somalia: 986,400 människor

 

Mottagarländer:

85 % av världens flyktingar bor i utvecklingsländer. I totala siffror har följande länder tagit emot störst antal människor på flykt:

Turkiet: 3,5 miljoner människor

Pakistan: 1,4 miljoner människor

Uganda: 1,4 miljoner människor

Libanon 1,0 människor. (Libanon hade år 2016 6 miljoner invånare, vilket idag ger att ungefär var sjätte invånare i landet är flykting)

Iran: 1,0 miljoner människor

 

Mottagande av asylsökande i Sverige:

2014: 81 301 personer

2015: 162 877 personer

2016: 28 939 personer

2017: 25 666 personer

2018: 21592 personer

 

För 2019 räknar Migrationsverkets prognos med ett mottagande av 21 000 asylsökande personer och för 2020 med ett mottagande av 22 000 asylsökande personer.  Tillkommer gör ett mottagande av 5000 kvotflyktingar per år.

 

Mottagande av människor på flykt i Ekerö kommun:

Mottagande av personer med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd:

  • 35 mottagna nyanlända 2015
  • 108 mottagna 2016
  • 120 mottagna 2017
  • 116 personer skulle anvisas till kommunen under 2018. Anvisningen av två hushåll om totalt 8 personer kvarstår.
  • 72 personer anvisas till kommunen under 2019

Idag är totalt 287 nyanlända personer (eller 71 hushåll) inskrivna vid integrationsenheten, varav 111 vuxna och 176 barn.

 

Ensamkommande barn och ungdomar

97 ensamkommande barn och ungdomar var inskrivna vid integrationsenheten vid årsskiftet 2017-2018. Idag är antalet 45. Av dem bor cirka 60% i kommunen.

 

En återblick av engagemanget för att välkomna nyanlända sedan 2015

Vi såg tillbaka på några av de insatser som varit, de som har fortsatt och hur arbetet har utvecklats. Vi tittade på bilder och deltagarna fick berätta om sina upplevelser från

  • Stenhamra ankomstboende,
  • den stora workshopen i engagemang för att möjliggöra för ett gott engagemang för nyanlända
  • Vänfamiljnätverkets start
  • Vänskap utan gränser
  • Språkcaféerna
  • Teater utan gränser
  • Världens mat på Sundsgården
  • Idrottsaktiviteter
  • EBO-nätverkets arbete

 

Tillsammans för barn som flytt – ett samverkansprojekt mellan Bris och Ekerö kommun

Somaya Ghanem, kurator från Bris, berättade om Tillsammans för barn som flytt. Ekerö kommun samarbetar sedan 2017 med Bris i projektet som handlar om att erbjuda samtalsstöd för nyanlända barn och ungdomar. Samarbetet avslutades vid årsskiftet och arbetet går nu över i en ny fas där Ekerö kommun på egen hand tar metoden vidare i den egna verksamheten. Somaya berättade om metoden, om samarbetet med Ekerö kommun, hur det utvecklats och om de lärdomar som dragits.

Under projektets gång så har både deltagare i samtalsgrupperna och andra som på något sätt varit aktiva i projektet fått ge sina synpunkter på arbetet. Responsen var mycket god och projektet har upplevts som genomtänkt och gediget och det finns en tydlig önskan om att det ska fortsätta.

 

Tillsammans för körkort på Ekerö

Föreningen Välkommen till Mälaröarna har tillsammans med Idélabbet möjliggjort för organisering i studiecirklar för den som vill ta körkort. Via föreningens nätverk rekryteras körkortshandledare. Stefan Pettersson berättade om arbetet. Den som vill anmäla sig som handledare till en körkortsadept kan antingen ta kontakt med Idélabbet (www.ekero.se/idelabbet) eller föreningen Välkommen till Mälaröarna http://valkommen.till.malaroarna.org/

I Idélabbets lokal (Mälarö torg 14B) kan de studiecirklar som bildas mötas för sina körkortsträffar under öppettiderna som är på måndagar och tisdagar kl. 11.00-18.00 och på torsdagar kl. 16.00-21.00.

Vilka utmaningar ser vi framöver och hur kan vi möta dem

Vår samordningschef Lena Törnblom-Löfquist berättade om sitt samordnande uppdrag på integrationsområdet och om behovsbilden framöver. Vi lyfte därefter gemensamt frågan om vilka behov och utvecklingsområden nätverket ser och våra möjligheter att möta dem. Här är en sammanställning av de synpunkter och idéer som kom in:

  • Vi behöver underlätta för möten mellan ungdomar. Den gruppbildning som kan ske i skolans högre årskurser är ofta svår att utmana för den som är ny.  Förslag kom om att arrangera fler aktiviteter, t.ex. genom idrott, som skalar av barriärer och möjliggör för möten.
  • Vi behöver öka användningen av tolkar. Idag får många barn i nyanlända familjer ta ett stort ansvar och hjälpa till som tolkar för sina föräldrar. Barn behöver få vara barn och ansvaret för att tolka vid t.ex. myndighetskontakter ska inte ligga på dem. En idé är att upprätta stödfamiljer och kontaktpersoner som kan hjälpa framförallt kvotflyktingar tillrätta här.
  • Barn och ungas röster och idéer behöver få ett större utrymme. Idélabbets uppdrag är en bra början.
  • Rutiner och policys för mottagande och inkludering inom skolan diskuterades. Utvecklad kompetensutveckling för chefer och personal lyftes som ett förslag för att nå längre.
  • Hur kan vi möjliggöra för att fler engagerar sig? Ett förslag kom om en resursinventering inom nätverket och att utifrån dess resultatet planera för framtida projekt. Samtidigt behöver vi nya krafter för att ytterligare skala upp arbetet. De som är aktiva idag mäktar inte med mycket mer.