2018-09-21 Omsorg och hjälp | Öar utan gränser

Senaste nytt från nätverket Öar utan gränser

På det senaste nätverksmöte med Öar utan gränser (19 september) deltog 42 personer. Här nedan kan du ta del av minnesantekcningar från mötet:

 

Situationen för människor på flykt

Det finns just nu 68,5 miljoner människor på flykt i världen, alltså närmare sju gånger Sveriges befolkning. Bland dessa räknas:

  • 25,4 miljoner människor som flytt till ett annat land.
    • 40,0 miljoner internflyktingar.
    • 3,1 miljoner asylsökande.
    • 52% barn

Antalet är totalt sett det högsta någonsin och mer än en fördubbling på 20 år. 1997 fanns det 33,9 miljoner människor på flykt i världen.

UNHCR beräknar att 16,2 miljoner människor försattes på flykt från under 2017. 11,8 miljoner av dessa är internflyktingar och 4,4 miljoner har flytt till ett annat land än sitt hemland. Samtidigt återvände knappt 5 miljoner människor till sitt ursprungsland eller till sitt ursprungsområde inom det egna landet. Här räknas 4,2 miljoner internflyktingar och 670 000 flyktingar.

 

Ursprungsländer:

Mer än 2/3 av världens flyktingar (eller 68%) kommer från fem länder:

Syrien: 6.3 million människor

Afganistan: 2.6 million människor

Syd-Sudan: 2.4 million människor

Myanmar: 1.2 million människor

Somalia: 986,400 människor

Mottagarländer:

85 % av världens flyktingar bor i utvecklingsländer. I totala siffror har följande länder tagit emot störst antal människor på flykt:

Turkiet: 3,5 miljoner människor

Pakistan: 1,4 miljoner människor

Uganda: 1,4 miljoner människor

Libanon 1,0 människor. (Libanon hade år 2016 6 miljoner invånare, vilket idag ger att ungefär var sjätte invånare i landet är flykting)

Iran: 1,0 miljoner människor

Källa: Uppgifterna kommer från UNHCR:s årliga rapport Global Trends: http://www.unhcr.org/globaltrends2017/

 

Mottagande av asylsökande i Sverige

2014: 81 301 personer

2015: 162 877 personer

2016: 28 939 personer

2017: 25 666 personer

2018 (fram t.o.m. aug): 14 171 personer.

Under 2018 så kommer vi även ta emot 5000 kvotflyktingar.

Mer statistik om mottagandet av människor på flykt i Sverige finns på Migrationsverkets hemsida: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html


Mottagande av människor på flykt i Ekerö kommun

Mottagande av personer med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd:

  • 35 mottagna nyanlända 2015
  • 108 mottagna 2016
  • 120 mottagna 2017
  • 116 personer anvisas under 2018 (63 mottagna t.o.m. augusti)
  • 72 anvisas under 2019

Idag är totalt 325 nyanlända personer (eller 96 hushåll) inskrivna vid integrationsenheten

Ensamkommande barn och ungdomar:

I augusti var 55 ensamkommande barn inskrivna vid socialkontorets integrationsenhet.  Av dessa var:

  • 7 asylsökande
  • 48 hade uppehållstillstånd
  • 3 bodde i jourhem
  • 13 bodde i familjehem
  • 8 på HVB-hem
  • 29 i stödboende
  • 2 i behandlingshem
  • 33 bodde i Ekerö kommun
  • och 22 var placerade i andra kommuner.

Källa: Integrationsenheten, Socialkontoret, Ekerö kommun

 

Orsaker till flykt och betydelsen av yttrandefrihet och jämställdhet

Supriti Dhar från Bangladesh, fristadsförfattare i Norrköping, berättade om orsaker till flykt och betydelsen av yttrandefrihet och jämställdhet. Supriti driver en feministisk blogg på: https://womenchapterenglish.com

Du som är kvinna och vill dela med dig från din historia på bloggen kan kontakta Supriti på supriti.dhar.wc@gmail.com

 

Välkommen till Mälaröarnas slottscafé den 6 oktober

Victoria Zidén berättade om Välkommen till Mälaröarnas slottscafé på Ekebyhovs slott lördagen 6 oktober. Inför caféet samlar föreningen in vinterkläder, skor och stövlar till nyanlända. Inlämning sker på Mälarökyrkans språkcafé onsdagen den 26 september mellan kl. 16.00 och 18.00. Information om föreningen finns här: http://valkommen.till.malaroarna.org

 

Vi öppnar ett idélabb i Ekerö kommun

Under hösten 2018 öppnar civilsamhällets eget idélabb på Mälaröarna. Dit kan du som medborgare eller förening vända dig för att få hjälp att förverkliga din idé som kommer samhället och medborgarna till gagn. Det kan till exempel handla om att starta en insamling för en fråga du tycker är viktig, utveckla en tävlingsplattform för e-sport eller anordna en konsert på ett äldreboende.

På Idélabbet arbetar civilsamhällets idécoacher. De kan hjälpa dig i de olika steg som gör att ditt projekt lyckas. Vill du ha hjälp med att anordna en workshop, nå ut till relevanta aktörer, få coaching i en bidragsansökning eller tips på vilka lokaler som finns att använda? Eller kanske är det så att du vill göra något för samhället men du vet inte riktigt vad? Då kan du träffa en idécoach för att bolla tankar och tillsammans utveckla en idé.

Vill du att våra idécoacher ska komma till din verksamhet och berätta mer eller har du förslag på hur vi kan utforma vår verksamhet? Hör av dig till Amalia Sjindjapkin eller Amanda Sjöberg genom att skriva till idelabbet@ekero.se eller ringa: 08-124 573 12 / 08-124 573 13 Från och med i januari finns vi i en kreativ yta på Mälarö torg 14.

Idén till idélabbet föddes under den dialog som kommun och civilsamhälle förde under våren 2017. Mer information om dialogen finns på https://www.activecitizenlab.com/ekero.  

 

Storytelling och erfarenheter av krig och folkmord i familjen

Författaren Julie Lindahl berättade om hennes erfarenheter av krigets och folkmords konsekvenser inom familjen genom generationer. Hon berättar också om kraften i storytelling för att diskutera känsliga och komplexa frågor. Information om Julies författarskap och hennes arbete med storytelling finns här: www.julielindahl.com  och här: www.storiesforsociety.com

 

Intervjuundersökning om Vänfamilj- och bosättningsnätverket

Under våren genomfördes en intervjuundersökning med deltagare i Vänfamilj- och bosättningsnätverket. Olivia

Villalba, ansvarig för undersökningen, berättade om vad nätverkets insatser resulterat i:

  • ”Det ger en trygghet för nyanlända familjer att ha en vänfamilj att vända sig till. Det blir också lättare att komma in i det svenska samhället.
  • Det skapas nya möten och en gemenskap mellan etablerade och nyanlända som är värdefulla och som kanske inte skulle ske om en vänfamilj inte fanns.
  • Nyanlända får möjlighet att förbättra sin svenska och därmed får de bättre möjligheter att skaffa sig ett jobb.
  • Det ger etablerade en förståelse för nyanlända som kommer till Sverige. Det slår hål på fördomar som finns mellan olika samhällen och grupper.
  • Det skapas ett starkare civilsamhälle på Ekerö, där människor tar hand om varandra.”

 Utredningen gav även förslag på utvecklingsområden:

  • ”39 % blev inte matchade med en vänfamilj. Vad beror det på? Mer uppföljning kan behövas om varför det inte blev en matchning. Utredningen visar att ensamma män var till större andel som inte blev matchade. Hur kommer det sig? Behöver vi tänka annorlunda kring hur matchningen ska fungera?
  • Det vore bra att skapa ett forum för etablerade som engagerar sig som vänfamilj, där etablerade kan träffas och kan utbyta kontaktnät med varandra.
  • Hur kan man få fler etablerade att engagera sig som vänfamilj? Kanske kan en hemsida skapas för vänfamiljprojektet. Där kan det finnas information om hur man kan engagera sig och varför det är viktigt.
  • Inspirera andra kommuner eller civilsamhällen om vänfamilj- och bosättningsprojektet. Kanske utbyta idéer och tankar med andra som jobbar med liknande projektet för att prata om likheter och utmaningar.”

 

Om högerextremism på Mälaröarna

Färingsö församling gav under början av 2018 Expo i uppdrag att utreda förekomsten av våldsbejakande högerextremism på Mälaröarna. Yngve Göransson, präst i församlingen, berättade om de resultat som utredningen visar. I nästkommande nummer av Mälaröarnas Nyheter och Mälarö Tidning så kommer slutsatserna från utredningen att publiceras.